Hur blev nationaldagen fjärde juli en del av varumärket USA?
4th of July, Independence Day, är en lika viktig del av bilden av USA som hamburgarna, de ikoniska städerna och det ständiga flaggviftandet. De flesta människor i Sverige känner till fjärde juli och att det är USA:s nationaldag. Mycket bättre än vi känner till Finlands nationaldag, 6 december, Danmarks nationaldag, 5 juni, Tysklands nationaldag 3 oktober eller Englands nationaldag, 23 april. Trots att det är några av våra grannländer. Hur blev det så?
Nationaldagen är en del av identiteten.
Det finns tre eller fyra länder där de flesta i Sverige känner till nationaldagen. Norge, 17 maj, Frankrike 14 juli och USA, 4 juli. Varför är de så kända, vad har de gemensamt, förutom att flaggorna bär färgerna rött, vitt och blått. Självklart är de bra på att fira ordentligt. Självklart har de en stark nationalistisk ådra. Och självklart samlas de i stora massor om än på lite olika sätt. Norge går ut på gatorna i folkdräkt. Frankrike firar med militärparader och fyrverkerier. I USA är det familjen, BBQ och fyrverkerier som gäller. Och så massor av flaggor.
Varför firas nationaldagen i USA?
USA firar nationaldagen för att The Declaration of Independence ratificerades av kongressen den 4 juli 1776. Det är helt enkelt frigörelsen från England man firar. Det var inte helt självklart att det skulle bli den fjärde juli. Kongressen röstade första gången om skrivelsen den första juli, men en av de 13 staterna var emot, så det tog ytterligare tre dygn innan de enades. Fourth of July firades redan 1777 men det dröjde ända tills 1938 innan kongressen gjorde nationaldagen till en betald federal helgdag.
Norge och Frankrike firar också sin frigörelse.
Fast egentligen så blev Norge inte självständiga den 17 maj. De blev fria från Danmark, men tillhörde i stället Sverige. Dåvarande ståthållaren Kristian Fredrik utropade sig visserligen till kung och förklarade Norges självständighet 17 maj 1814. Men Sveriges arme tågande in i landet och Kristian fick avsäga sig tronen och fly landet. I praktiken blev Norge en egen nation först 1905 efter att ha förklarat sig självständigt vilket till slut accepterades av Sverige.
I Frankrike firar man stormningen av Bastiljen 1789. Stormningen inledde den franska revolutionen. Ludvig XVI blev av med makten och man utropade den första republiken. Ryktet vill göra gällande att det var just Bastiljen man stormade för att fängelset var en symbol för det orättvisa rättssystemet som enbart gagnade överklassen. Egentligen var målet fängelsets stora mängd vapen och ammunition. Revolutionen var inspirerad av USA:s frihetsrörelse och blev en inspiration för västvärldens moderna samhälle där kungar, adel och kyrkan förlorade den formella makten till förmån för demokratiskt valda representanter.
Men Sverige då, varför firar vi? Eller varför firar vi inte?
Vi firar Sveriges nationaldag till minne av 6 juni 1523. Det var då Gustav Vasa red in i Stockholm och blev vald till kung. Gustav Vasa hade återtagit Sverige och makten från Danmarks kung Kristian II, Kristian tyrann i Sverige. Enligt en populär myt kallar man honom Kristian den gode i Danmark. Det är dock en myt som har svenska anor. Förmodligen för att man vill upprätta någon slags hat mot Danmark för att de skulle ha gillat Stockholms blodbad. I dansk historia har han inget tilltalsnamn över huvud taget.
Ja, du läste rätt i början av förra stycket. Sverige firar femhundra år i år! Något som knappt har uppmärksammat över huvud taget. Varför firar vi inte? Jag kommer fortfarande ihåg de massiva firandena av USA:s 200-årsdag. Men i Sverige struntar man i att fira 500 år som självständig stat. Varför är det så? Varför värnar vi inte om varumärket Sverige? I olika tidningsartiklar pratar man om att vi saknar traditioner. Att det är så nytt att fira nationaldagen. Att det finns politiska undertoner med stark nationalism.
Varumärket Sverige skulle må bra av mer firande.
Det politiker och makthavare skulle behöva är en stor skopa av varumärkestänk. Varumärket Sverige är på dekis. Vi är inte längre särskilt bra på någonting. Skola, omsorg och välfärd backar, BNP per capita har fallit, kronan störtdyker och de enda skriverier vi får internationellt är vår fullständigt misslyckade kampanj att gå med i NATO. Vi har urholkat vår stolta tradition med yttrandefrihet och demokratiska rättigheter. Och vi verkar inte ens ha lust att försvara dem. Vi kan inte ens samla kraft till att fira 500 år som självständig nation.
Så vad ska vi göra? Vi behöver ett narrativ där vi faktiskt är stolta över våra femhundra år som självständig nation. Storytelling på modernt marknadsföringsspråk. Oavsett hur det står till i nuläget finns det mycket att berätta. Få länder, om något, har en lika lång historia av fred och demokrati som Sverige. Det finns massor att berätta om våra fantastiska rättigheter, allemansrätt, fri skola, yttranderätt, fria val och så vidare. Allt det där som är en del av varumärket Sverige.
Vill du lära dig mer om ur man skapar historier, bygger varumärken och skapar lojala undersåtar? Hör av dig till klas @ kip.se
